Upendi

Jag sitter vid ett brunt bord och mumsar på en bulle men tänker på var jag just befann mig. En stor sal med 750 personer varav en kanske.... En tanke som uppstår när det inte händer som jag hela dagen har föreställt mig (att vi fångar varandras blickar i ett hav av människor, att du ska le (med en tornado bakom) och vi inte kan motstå att gå fram till varandra och prata). Men det händer inte .Tanken att mitt i mörkret, medan Maria pratar om feministkonspirationer på framfart, ska du flyga upp ur folkhavet, upp, upp, längst upp i taket. Och ingen ska se dig förutom jag, och jag tar sats och flyger upp till dig, och jag kramar dig, och du kramar mig. Som en Disneyfilm.